Hmm ja vad tror jag på igentligen?
Jag vet faktiskt inte, jag tror inte på någon övre kraft som ser och dömmer mig för allt jag gör och blir endast förlåten om jag ber till kraften. Men jag tycker ändå att livet skulle vara så meningslöst om allt bara blev svart när vi dog, inget av det vi gjorde i livet finns kvar. Kanske vi lever kvar i våra egna minnen och lever om dom om och om igen. För annars så skulle det bli så tråkigt om allt bara blev svart.
Och leva efter några speciella regler har jag inte heller någon lust med, men vissa av de olika religionernas regler kan ju vara en bra vägledning. Men jag skulle aldrig vilja bli kontrollerad av dom.
Jag tror också på att det är mycket möjligt att det finns några andra varelser där ute i rymden som liknar oss, men skulle vi träffa på dom så skulle vi ändå inte förstå varandra. För det skulle vara så ensamt om det bara fanns vi i hela universum, det borde ju finnas fler tycker jag. Efter som att universum är så stort så borde det ju finnas fler som liknar oss, men vi kommer nog aldrig att träffa varandra.