Det är mycket som händer i mitt liv just nu..

Ja jag har inte skrivit ett blogginlägg sen 1 maj.. Oj vad mycket som har hänt sen dess. Både roliga och mindre roliga saker. Största förändringen är att jag är singel nu. Ja singel. Det känns konstigt men bra. Alla anledningar känner jag inte för att skriva här.. Men huvudanledingen var att vi gled ifrån varandra och att jag tappade mina känslor. Och det är inte rättvist mot nån att fortsätta då.
 
Det är ju inte som att jag inte bryr mig längre, men jag vill inte vara ihop längre bara. Men mest konstigt är det att vara singel, tror inte att det har sjunkigt in än. Speciellt efter ett 5 år långt förhållande... Att säga att jag är singel och att Kim är mitt EX.. Helt sjukt, men så är det..  Och NEJ jag har ingen annan på G. Om det nu va nån som trodde det..
 
Men jag är så glad för att jag har lärt känna alla biomeddare det här året. Människor som förstår mig och mina val och mina ambitioner. Lärt mig att det är helt ok att vara ledsen, förvirrad och bara deppig ibland. Och att ibland suger livet helt enkelt men att det på något sätt alltid blir bättre. Men också att man inte är störd för att man blir galet fasinerad av någon mekaninsm i kroppen eller att man kan sitta och spåna om helt störda saker (typ skapa egna små kloner som ska ta över världen) på luncherna. Och att vi studerar väldigt seriösa saker men tar ändå livet med en klackspark och har kul. Kan verkligen slappna av och vara mig själv på ett helt nytt sätt med de här människorna. Nåt som jag aldrig tidigare varit med om. Har alltid trott att det är mig det är fel på och att jag är en blyg människa som inte kan ha kul eller slappna av. Det har tidigare alltid tagit sån tid för mig att bli bekväm bland nya människor. 
 
Blev så rörd när jag fick så många kramar och goda råd den helgen. Folk brydde sig på riktigt! Inte bara för att vara artig eller nyfiken utan verkligen brydde sig! Det betydde mycket. Men också det Pia sa, I dont whant to know your shit. Just call me when you whant to have fun! Some times you just need someone to take you out of that sad bubble, then I will be there! ;) 
 
Det gäller bara att se på det här positivt. Visst hade jag kanske kunnat göra det bättre, men jag hade också kunnat göra det på 100 andra mycket sämre sätt. Och vid tidpunkten för det så hade jag så SJUKT mycket att göra att jag var glad om jag kunde skita i lugn och ro. Case, rapportskrivningar, omtenta i en super viktig kurs (klarade jag inte den skulle jag inte få studiemedel på sommaren = inget labb = ingen inkomst på nästan 3 månader) en till tenta, bur möte. Är föresten delad ordförande i Biomedicinska utbildningsrådet med Axel! 
 
Klarade iaf den superviktiga omtentan! Jag och Lovisa klarade omtentan.. 2 av 16 personer.. 

Första bilderna med kameran

Och självklart blev dom första bilderna på Hugin och Tor! Jag lyckades ta ett par riktigt bra, visst är det många som hamna ur fokus och så men det är väl bara och öva öva öva. Här är dom första bra bilderna iaf 
 
 
 
 
Mina fina älsklingar!! <3<3

På väg hem

Nu sitter jag på bussen på väg hem. Nu har det gått ca 3 veckor sen mitt senaste inlägg och skolan ångar på som vanligt. Nu har vi gått igenom hela kroppen. Nästa vecka börjar embryologin! Det ska bli sjukt intressant men jätte svårt säger alla...

Men det känns iaf som att jag har hittat rätt. Hittat hem på något sätt. Det är det här jag vill göra. Det är här jag vill va. Jag trivs i klassen och ämnet är galet roligt. Idag hade vi dissektion av strupe, hjärta, lungor och njure. Skit kul!! Nästan så att jag börjar fundera på läkarlinjen men vad jag har fattat det som så är skillnaden på dom båda att läkarna har mer praktiskt och mer sjukdomslära medan vi får lära oss varför... Annars är det rätt likt. :)

Men nu ska jag hem och mysa med Kim , har saknat honom så galet mycket! Och Tor förstås :)


Nu börjar en ny era i mitt liv

Ja nu börjas det, jag har inte skrivit ett inlägg på hela sommaren. Men jag har iaf kommit in på mitt drömprogram Biomedicin :D Nu sitter jag i mitt studentrum och igår hade vi första nolle festen för oss i klassen. Det blev mest att vi minglade och drack vin :) Det var riktigt kul att få träffa varandra och alla verkade snälla och ganska lika mig, lite iaf ;)

Just nu har jag varken fixat internet eller duschat eftersom att duschen är omöjlig att slå på och internetet säger att jag inte är student än... Men det fixar väl sig snart, vaktmästaren är iaf påväg så snart kan jag duscha och visa mig bland folk igen ;)

Imorgon börjar det på riktigt, då är uppropet och första lektionen börjar. Så spännande! När jag har duschat ska jag fixa ett par matlådor till veckan och jag borde väl läsa lite mer i böckerna och förbereda mig :)

Men lite motigt är ju allt det här, att flytta till Umeå och plugga och lämna Kim hemma i Ursviken. Saknar både Kim och Tor helt galet mycket men jag får väl snart annat att tänka på..


Min underbaring!

Idag hade Kim varit så hemlighetsfull att det blev nästan jobbigt. Och när han kom hem fick jag dom här av honom. Så himla fina! Tack Älskling!


God Jul <3 och gårdagens bus :)

Igår kom paketet som min familj hade skickat upp. När brevet från posten hade kommit så stack jag Kim och Mattias till OKQ8 för att hämta det på en gång. Läste på brevet att paketet vägde 5,1kg! OMG!! Kim sa att det skulle vara hur stort som helst men jag tänkte att det inte han vara så stort ändå, en hantel väger ju 5kg och dom är ju inte så stora.
Men Kim hade väldigt rätt, paketet var gigantiskt!!!
Och när vi kom hem och öppnade paketet så är ju bubbelplasten lika kul som paketen i sig. Jag och Kim lekte som barn med bubbel och det slutade med att jag var fastbunden i rumsavskiljaren i vardagsrummet med en sax 2 meter framför mig och en Kim som stod på behörigt avstånd och skrattade.
Men jag hämnades senare på kvällen. Jag var uppe i köket och hackade lök till rotfruktsgratängen som vi skulle äta till middag. Tårana rann och jag ville knappt vara kvar i rummet. Då sa jag till Ullabritt att jag funderade på att gå ner till Kim och låtsas att jag var ledsen bara för att djävlas. Och då sa hon att hon tyckte att det var en jätte bra idé och att jag skulle säga att hon hade typ slagit mig eller något:D Sagt och gjort jag sprang ner till Kim med mina röda ögon och snyftade lite extra på hans axel och sa att hans mamma var dum mot mig. Då vart han jätte rädd typ och visste typ inte vad han skulle göra. Då sa jag att vi hade hackat lök ihop:D:D Kim vart ÄGD!! Där fick du!! <3

Idag har jag varit mycket snällare mot Kim, väckte honom med frukost på sängen iklädd tomteluva och fin röd klänning:) Han blev jätte glad och han fick öppna sitt paket.  :) Nu ska vi laga en massa julmat och sen blir det kalle anka och paketöppning:)

Dag 05, min deffination av kärlek

Ja det här är ju ett ganska komplicerat ämne, kärlek alltså. Men jag tror att äkta kärlek är när man känner att man inte skulle klara sig utan en speciell person i sitt liv. Och känner sig hel när man är med varandra och att något fattas i ens hjärta när personen är borta. Ibland när jag tex ser på film och någon dör och det blir jätte sorgligt kan jag inte sluta tänka på vad som skulle hända om någon som jag älskar skulle dö, bara tanken kan få mig att börja gråta och bli lite deppig. Därför så tror jag att långdistansförhållanden är bra, då får man lära sig den hårda vägen hur det är att inte alltid få som man vill och hur det är att sakna någon och hur man löser problem ihop. Kan ju vara bra att öva på sånt lite innan man flyttar ihop tycker jag.

Jag tycker att kärlek målas upp så fel i film, böcker och tidningar. Att det alltid ska vara en dans på rosor och att man allitd ska göra söt underbara saker mot varandra och snygg ska man va och ha ett välbetalt jobb också. Men allt går väl ändå ut på att man hittar en människa som kompleterar en själv och att man trivs tillsammans och vill vara med varandra i resten av sina liv? Nog för att det kan vara trevligt med en underbar kväll med romans på hög nivå, men inte varje dag vill jag ha det. Då skulle det bara bli tråkigt och jag skulle inte uppskatta det lika mycket då.

Dag 02, min första kärlek

Kär har jag ju varit redan som liten, fast det var nog mest bara för att passa in. Alla tjejer i klassen var kär i en kille, och då måste ju jag också vara kär i honom bara för att passa in, fast igentligen så gillade jag aldrig dom där killarna. Men man gjorde ju vad som helst för att passa in.

Den första jag blev kär i var nog Joel i min klass när jag gick i 4:an fast jag blev ihop med en kille som hette Jonas istället. Hans syster tjatade på mig en hel rast att jag skulle bli ihop med honom, efter en stud så röt jag tillbaka OKEJ DÅ!! Fast igentligen gillade jag inte alls honom han var bara jobbig. Jag var den enda i klassen som inte var elak mot honom och då blev han kär i mig. Samma sak hände med Daniel i min klass före Jonas. Jag var den enda som inte var dum mot honom och då var jag helt plötsligt "hans tjej". Honom gillade jag inte heller, men jag ville inte vara taskig bara.
När jag gick i 6an så blev jag ihop med en kille som hette Robert, där var det lite pirr i magen kan jag säga. Men det blev efter jag blev ihop med honom. Frågade chans på honom mest som en kul grej och sen så blev vi kompisar. Jag var hemma hos honom en gång. Men jag tror att han blev ihop med mig för att han igentligen var kär i min bästa vän som jag hade då. Men vad vet jag, det var mest som en kul grej så jag var inte så brydd.

Hela högstadiet var det rätt lugnt. Inga killar för min del och jag var väl inte den som tyckte att det var någon katastrof heller.

I gymnasiet så vart det lite tarssligt en period men tillslut hittade jag rätt. Då var jag 17år och träffade mitt livs kärlek, Kim Persson. På torsdag har vi varit ihop i 1 år och 7 månader. Har aldrig trott att det går att älska någon så mycket som jag älskar Kim. Han kan göra en dålig dag till en bra dag bara genom att säga några väl valda ord. Jag älskar honom för den respekt och intresse som han visar mig och hur underbar och rolig han är. Första gången som jag såg honom så visste jag att det var någon speciellt med honom, men jag visste inte vad. Jag tror att det var för att han var så intresserad av att lära känna mig och så ärlig, det märks att hans skratt kommer från hjärtat. Jag känner mig så lyckligtlottad varje dag då jag vet att han finns här för mig <3

Saknad

Igår halv 7 på morgonen åkte Kim tillbaka upp till skellefte och jag är kvar:( Saknar honom så mycket, har verkligen blivit bortskämd med hans närhet när han har varit nere så länge som 2 veckor. Längtar så tills när vi får flytta ihop!
Vill inget annat än vara nära honom, är ju ifrån honom i bara två dagar och ändå känns det så mycket.

Igår höll jag mitt tal i nationellt prov i svenska b. Man skulle prata i 5 min och jag pratade i 5 min och 9 sek, så det var ju bra. Men tydligen hade jag skrivit mitt PM helt fel så det måste jag skriva om:( Och i morgon ska vi ha den skriftliga delen, önska mig lycka till. Vi får sitta i 5 timmar och vi får ingen lunch, men vi skulle få någon macka av skolan. Sen så har jag inget inviduellt val så när jag har gjort klart mitt prov kan jag åka direkt till skellefte:D

Har också fått reda på att det går skabb nere på internatet. Skolan sammlade alla oss på AWARE för info möte om det. Det smittade bara genom kroppskontakt, blev glad när jag hörde det. För jag är så sällan nere på internatet och är jag där så brukar jag ändå inte kramas och gosa med folk (inte min grej direkt, finns bara en jag vill karma:)) Så alla är lite nojiga just nu coh visst kriar det lite extra nu bara för att man vet vad som går, eller så tänker man mer på det när det väl kliar:S

För övrigt i skolan så är det fullt upp, historiaarbete, religionsarbete, projektarbete, 3 prov på g den närmaste tiden så det är mycket att göra så jag vet inte riktigt vart jag ska börja.

Har funderat mer och mer på vad jag skulle vilja hitta på efter studenten. Jag vet att jag vill flytta ihop med Kim, helst i en fin 2:a men man får väl se vad det blir. Sen fundrar jag på att skaffa ett jobb eller öppna eget, ska jag öppna eget så blir det ett caffé :) Jag tror att det kan vara jätte kul, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra men det kan man säkert få hjälp med på arbf.

RSS 2.0