Idag var jag hos tandläkaren, och det är nog allmänt känt att jag är väldigt rädd för tandläkaren och det har bara blivit värre de senaste åren. Paniken jag får när stolen sakta lutas bakåt är obeskrivlig...

Men dom i hamn har förstått min rädsla och jag fick världens gulligaste tandhygenist! Hon verkade kunna en heldel om rädda människor och visste precis vad hon skulle säga och började med att bara prata tills jag lugnade ner mig lite och frågade vad det är som gör att jag blir rädd mm. Lämnade dörren öppen så att jag inte skulle känna mig instängd och lät mig bestämma tempot och allt. Sen förklarade hon i detalj hur röntgenplåtarna såg ut och hur man såg att det var hål och en massa sånt. Och förklarad vad hon gjorde och varför. Och hon gav mig beröm som klarade av det och muntrade upp mig. Hade jag haft en sån läkare från början hade jag nog aldrig blivit rädd överhuvudtaget.

Och jag hade inga hål heller! Bara början till små hål men om jag sköter mig så ska jag slippa laga och om jag ska!! Skulle kunna göra typ vad som helst för att slippa laga hål. Och hon tror att jag kommer att hamna i någon av de bättre grupperna om jag väljer försäkringen för att jag har skött det så bra sen förra gången. Kan ju bero på att jag aldrig vill att nästa gång ska upprepas och har varit helt manisk med all tandborstning och munskölj sen dess :)